hejsan världen.

kollade nyss bdb och de har ju blivit helt jävla wierd :s blev mer som en blogg än en bilddagbok. äh, whatever ;p .

nu till mitt tänkande. ibland känns det som att livet är en jävla lek. alltså, att det är just en LEK på riktigt. att alla leker med mig, som att dom bara driver det till ett liv. mitt liv. om man nu kan kalla det om det är en lek? tänk om alla bara leker? jag är rädd för det. jag är rädd för massa annat också. ruskigt rädd. jag är rädd för att ni ska lämna mig här helt själv, helt alone. för jag lever fortfarande i mörkret. jag ska försöka hitta ut, ut till de fria och underbara. jag vill inte leva i en lek. jag vill inte leva i ett psykotiskt liv. i ett kaos. utan alla dessa mediciner, så lever jag i ett psykotiskt liv. hallucinerar dagligen. jag kan hallucinera ihop vad som helst då. hur roligt är det då? hur tror ni det känns att leva i ett sånt liv? hur tror ni de känns att få äta medicin dagligen för att det inte ska hända? hur tror ni att det känns egentligen? man kan läsa om det i böcker, tidningar, men man tänker aldrig att det kan hända en själv. ungefär, "men det händer inte mig. det händer bara andra." men det händer, FAKTIST! och jag är otroligt ledsen för det. för jag vill inte ha ett sånt liv. jag vill leva fritt och leva i ljuset. är det för mycke begärt för att vara jag?

jag vet inte vad jag ska skriva mera.. de känns som att det tar stopp bara. jag kan inte skriva mer, texterna suger röv och ni lär inte fatta ett skit om vad jag menar ändå ;__; drygt skit.. inte för att ni behöver förstå dom heller, bara jag vet vad jag menar med dom. men ändå blir jag inte nöjd.

fansjävlaskitvadjaghataralltingjustnu!!!

hejdå.

Brinn hjärtat brinn
Du vet du kan förändra allting
Det blåser genom staden i natt
Hör du sanningen, den lät som ett skratt