hejhej.

är svintrött och fryser som ett as ._. drygt skit ju... men men. idag så åkte jag, Malin, Synnöve och Ingo in till köping, jag lämna in papper om bostadstillägg till försäkringskassan o Ingo fixa internet grejs. sen så var vi till arboga med , gick in på ÖB :) .. och där köpte jag mig en micro tills ja ska flytta hit! :D haha riiiktigt nice ;))..

neeeeh... jag vet inte va jag ska göra eller skriva nu, har tråkigt och tomt på ord..

äh.. skriver nån annan dag , nån annan tid.. ha de bra så länge, puss..

Hej igen.

Har precis käkat och rökt. jag och malin ska göra kanelbullar :> gottgott blir det, haha! :D det är intressant att se att folk iaf läser min blogg :> men vet inte vad som är så intressant i det jag skriver? kan ni svara på det? men det är iaf roligt att nån läser iaf. :> vet några som läser men ja.. skitsamma.

lyssnar på Lars Winnerbäck - Timglas nu :> verkar vara bra låt. och Sanne har kollat/kollar på Kent nu ! :o inte liiite avis hlr! >_< hmm...

nej nu ska jag hjälpa malin med bullarna. ville bara skriva de hära och lite till men hinner inte :P , pusshejs! <3

hejsan alla.

vi skulle egentligen åka till Köping tidigare men de vart inte av pga isig framruta på bilen o så ..

sitter på Synnöve's dator och lyssnar på Kill Hannah - Lips like morphine :> igen! :D haha, riktigt nice är det faktist. ringde morsan tidigare också, hon o brorsan hade kollat på resa till Paris igen när hon fyller år, men jag kommer aldrig palla med stressen att springa runt hela tiden och göra allt på en dag som jag vet att det kommer att bli. vill hellre ha en solsemester där det är lugnt och skönt, men ja, det är inte jag som bestämmer. hoppas det blir bra bara :> thihih.

vet inte riktigt vad jag ska skriva, men måste få ut lite känslor, de behövs, de måste ut, de bara måste..nu..

jag saknar ditt leende, jag saknar ditt skratt, jag saknar ditt ansiktsuttryck som du hade första gången vi träffades, när du vaknar på mornarna.. jag saknar allt. men ändå så får de ett skärande sår i själen, hjärtat, när jag tänker på det. för det gör ont, riktigt ont.. och jag vet inte varför heller, men det gör ont och jag vill inte tänka på det även fast det går runt runt i hjärnan på mig helt ofrivilligt. jag hatar det, riktigt HATAR det! hur ska jag göra för att det ska gå bort? hur ska jag göra för att det inte ska skära i själen mer? jag vet inte.. jag vet inte ett jävla skit mer.. och det stör mig somfan att inte veta nånting. för som sagt, - det gör ont. jag önskar jag kunde hålla det bortom mig, bortom syn och håll, då jag kan sluta tänka, det blir helt fritt.. fritt från allt skärandet i själ och hjärta.. jag längtar efter det så mycke.. det riktigt kliar i fingrarna på mig, jag vet inte varför. handlederna också, och i bröstet. är det hallucinationer? vanföreställningar? nej , det kan det inte vara. men det kliar, underifrån. riktigt skakar gör det. det är hemskt, men om det är vanföreställningar eller liknande så skulle jag inte kunna sitta här och skriva om det. men det är något åt det hållet för det här är inte verklighet. det här är inte på riktigt. är van, de skaver i själen. det är på väg, en stor våg av ångest och rädsla, panik inombords. det är på väg, jag kan inte förstå det. men det är sakta men säkert på väg och det skrämmer skiten ur mig. för jag får inte få det nu, inte här. jag måste stå emot, hålla för masken. men det kliar så det skriker om det, det är råttor i bröstet, det kryper ända till handlederna, ända ut till fingertopparna. jag skakar när jag skriver, jag skakar hela jag.. vad ska jag göra för att det ska sluta? - jag har ingen jävla aning.. det är bara att vänta till attacken kommer, om den gör det eller om det bara är för att skrämma mig? - jag vet inte nu heller.. jag är helt omtumlad inuti mig, helt förstörd av skakningarna, råttorna som kliar i bröstet som sprider sig överallt utan att jag vill det. jag vet inte hur jag ska få bort det, hur jag ska överleva ett liv full med råttor i mig, i hela kroppen. men jag ska försöka, för det är det jag måste göra. jag måste överleva det här. JAG MÅSTE ÖVERLEVA!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~

Sometimes I feel I've got to Run away
I've got to Get away
From the pain that you drive in the heart of me
The love we share
Seems to go nowhere
I've lost my lights
I toss and turn I can't sleep at night

Hejsan alla där ute.

jag vet inte vad jag ska skriva men nånting blir det iallafall..

det är spänt i luften ibland.. ångest..rädsla.. nu får det bli av snart, nu snart, om någon timme, någon dag..eller? alla går runt spända..nyfikna.. jag vet inte vad jag är.. spänd? nyfiken? rädd? osäker? jag har ingen aning..och jag orkar inte direkt bry mig heller mer..det kommer som det kommer.. 

lyssnar på Kill Hannah - Lips like morphine , väldigt längesen jag lyssnar på den låten, och bra är den :> . saknar dom gamla goda tiderna lite sådär ibland.. då jag kunde tränga undan alla problem och bara leva livet.. då jag kunde tränga undan ångesten så enkelt, då jag kunde leva.. när jag är här kan jag leva, enkelt. men skräcken för att åka hem och träffa Honom gör mig så otroligt svag och ångestbindande...jag blir rädd, liten, svag.. ångest tårar bildas upp till halsen, gråter floder inombords när jag tänker på att jag ska träffa honom när jag kommer hem igen..jag fattar inte, varför? det är ju över nu, över för längesen..men varför just den hära rädslan? varför just ångest? jag vet inte.. jag vet inte mkt...inte just nu, inte den hära tiden, inte den hära dagen..

jag avslutar här, pusshejs <3.

I don't know who you are
But now somehow you're breaking my heart
And I don't know where you are
But like a drug lift me up to the stars
It's why I'm feeling alive
It's the first time
Here's hoping this day won't end

allt jag kan tänka på är dig. just Dig. varför? varför finns du i mitt jävla huvud? jag vill inte..jag vill inte..JAG VILL INTE!

Things are changing
It seems strange and
I need to figure this out
You've got your life
I got mine
But you're all I cared about

Yesterday we were laughing
Today I'm left here asking
Where has all the time gone now
I'm left alone somehow
Growing up and getting older
I don't want to believe it's over

Open your eyes,
We're here,
Are you okay?
I'd give all I have just to get you to stay.
For so many years in my dreams, things were changing,
But always your face was the same:

Love you to death.
Love you to death.
Baby, I love you to death
Love you.

When you opened up what you said, it was so sad,
That no one would notice if you ran away.
Then your mascara, it ran,
Don't you vanish.
Tonight, I'm alive just to say:

Love you to death.
Love you to death.
Baby, I love you to death.
Love you.

And they say,
That we're living in a movie world.
So they say,
But does the hero get the girl in the end?

Love you to death.
[Does the hero get the girl?]
Love you to death.
[Does the hero get the girl?]
Baby, I love you to death.
[Does the hero get the girl?]
Love you.
[Does the hero get the girl?]
In the end.

jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, men tankarna är spridda..överallt så tänker jag på dig..jag vet inte hur jag ska få ett stopp på det. bara stopp, stanna, gör mig inte illa mer med dina svek. bara stopp, stanna... jag är rädd, förstår du inte det? jag är så jävla rädd för att allt bara ska stanna i en ond cirkel och aldrig bli bra igen. för det jag har varit med om har satt sig djupt in i själen, det har skurit sig in och gjort sina djupa spår. jag vet inte hur jag ska göra för att läka mer än att flytta, mer än att byta miljö? det kanske räcker? I don't know..

Ryggen mot väggen till sist
Äntligen slut
En svår situation, ja visst,
har jag drömt om så länge nu
En hand mot min strupe
och andas blir svårt
En hand runt min hals
klämmer alltför hårt
och benen dom bär
inte längre min kropp
Stå...

hejsan världen.

kollade nyss bdb och de har ju blivit helt jävla wierd :s blev mer som en blogg än en bilddagbok. äh, whatever ;p .

nu till mitt tänkande. ibland känns det som att livet är en jävla lek. alltså, att det är just en LEK på riktigt. att alla leker med mig, som att dom bara driver det till ett liv. mitt liv. om man nu kan kalla det om det är en lek? tänk om alla bara leker? jag är rädd för det. jag är rädd för massa annat också. ruskigt rädd. jag är rädd för att ni ska lämna mig här helt själv, helt alone. för jag lever fortfarande i mörkret. jag ska försöka hitta ut, ut till de fria och underbara. jag vill inte leva i en lek. jag vill inte leva i ett psykotiskt liv. i ett kaos. utan alla dessa mediciner, så lever jag i ett psykotiskt liv. hallucinerar dagligen. jag kan hallucinera ihop vad som helst då. hur roligt är det då? hur tror ni det känns att leva i ett sånt liv? hur tror ni de känns att få äta medicin dagligen för att det inte ska hända? hur tror ni att det känns egentligen? man kan läsa om det i böcker, tidningar, men man tänker aldrig att det kan hända en själv. ungefär, "men det händer inte mig. det händer bara andra." men det händer, FAKTIST! och jag är otroligt ledsen för det. för jag vill inte ha ett sånt liv. jag vill leva fritt och leva i ljuset. är det för mycke begärt för att vara jag?

jag vet inte vad jag ska skriva mera.. de känns som att det tar stopp bara. jag kan inte skriva mer, texterna suger röv och ni lär inte fatta ett skit om vad jag menar ändå ;__; drygt skit.. inte för att ni behöver förstå dom heller, bara jag vet vad jag menar med dom. men ändå blir jag inte nöjd.

fansjävlaskitvadjaghataralltingjustnu!!!

hejdå.

Brinn hjärtat brinn
Du vet du kan förändra allting
Det blåser genom staden i natt
Hör du sanningen, den lät som ett skratt